Smiley!

Inser att jag verkligen är ur takt med tiden.

Jag tänker då inte främst på att jag klär mig som en ungdomlig femtiofemåring utan idag tänker jag mest på hur vi skriver.

Tycker det är lite enerverande att folk använder :-) * ler * *asg* och så vidare i alla meningar och mail.

Är inte så överdrivet förtjust i att avsändaren inte orkar skriva ut vad den menar utan använder en symbol för att beskriva sin sinnestämning.

Själv tycker jag det känns lite grann som om jag utgår från att den jag skriver till är utvecklingstörd: Vaar ääär din mammma? Dvs en övertydlighet som gränsar till att skriva någon på näsan.

Möjligen så indikerar det inte att mottagaren är utvecklingstörd utan att avsändaren är det.

:-) - nu jag glad.
:-( - jag ledsen


Jag kan ha viss förståelse för att man använder så kallade smileys när man har 160 tecken för att meddela något.

Men å andra sidan är det något småskuret analt över att skicka sms när man lika gärna kan ringa....